Everything about you -Del 6
Previous:
När vi kom fram till lägret kröp jag direkt ner under en filt med Niall. Som tur var hade vi alla på oss våra varma OnePiceses som hade fått torka efter simturen från flyget till stranden och som nu var helt torra.Jag låg vänd med ansktet mot Niall's rygg och kände hur Mimmi andades mig i nacken. Plötsligt vände sig Niall om och hans ansikte var bara några centimeter från mitt. Jag kände hans varma andedräkt mot min kind och han flyttade sig närmre. Jag kunde inte ligga still utan flyttade mig också närmre. Han lyfte sin arm och la den runt min midja för att dra mig ännu närmre. Och där låg jag sen, med pannan mot hans bröst och bara njöt. Jag kände mig så glad och trygg här i Niall's famn. I det ögonblicket insåg jag att det var här jag hörde hemma.
Cesa's perspektiv:
Jag vaknade av att Mimmi sparkade till mig i magen. Förvirrat satte jag mig upp och kollade mig hastigt omkring. Var va jag? Det var nästan bäcksvart ute om man bortsåg från eldens svaga sken. Jag vände mig om och fick syn på Niall. Just ja, flygkraschen. Jag befann mig ute på en ö mitt i ingenstans.. Och det var kallt, väldigt kallt.
Jag la mig ner under filten med Niall samtidigt som jag försökte knuffa bort Mimmi från min plats. Tillslut hade jag lagt mig till rätta och tankarna började snurra. Undrar om mamma har fått reda på att vi nödlandat? Hon kanske tror att jag har dött. Media måste iallafall fått reda på att det kända pojkbandet One Direction hade varit med i flygplanskraschen. Så antagligen visst mamma också. Om jag bara skulle få ett samtal att ringa, bara få höra hennes röst och säga att jag mår bra, att jag lever.
Jag öppnade ögonen och såg på Niall. Han var nästan ännu sötare när han sov, om ens det var möjligt. Att jag ändå haft sådan tur att få hamnat på den här ön med Niall och dom andra underbara killarna. Det kändes så mycket bättre att ha som här med mig och Mimmi.. Efter några minuters funderande insåg jag att jag verkligen behövde gå på toa. Så jag försökte väcka Niall:
-Niall, psst, Niall vakna! viskade jag medans jag ruskade om honom lite lätt.
-Öhhuum, stönade han tillbaka.
-Niall, kan du snälla komma med mig på toa, jag vågar inte gå själv! viskade jag lite högre den här gången.
Han öppnade ögonen och kollade sig oroligt omkring men när han fick syn på mig brast han ut i ett stort leende.
-Hey Cesa! Varför är du uppe nu? frågade han förvånat.
-Kommer du med på toa, det är så mörkt jag vågar inte gå själv, upprepade jag igen och log lite generat.
-Såklart! svarade han och vi reste oss.
Niall's perspektiv:
Vi började gå längs stranden och jag hörde vågorna sköljas upp över stranden. Jag var glad att Cesa väckte just mig när hon var lite rädd. Det fick mig att känna mig beskyddande, stor och stark, lite löjligt men så var det!
-Så du är lite mörkrädd? retades jag lite.
-Hihi, nja lite.. Speciellt här ute på en öde ö, svarde hon.
-Det är lugnt, Jag skulle antagligen inte heller våga gå omkring här mitt i natten, sa jag och skrattade lite.
Vi svängde upp till träden som vi använt som toalett igårkväll. Cesa gick bakom en stor palm och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra.
-Går det bra där eller, frågade jag sarkastiskt och skrattade.
-Ha ha, jodå, svarde hon generat.
Jag kollade mot vattnet och såg att solen hade börjat gått upp. Det var kanske inte så sent som jag trodde.
Cesa kom gående runt trädet samtidigt som hon drog up dragkedjan till OnePiecen. Jag log mot henne och hon log tillbaka.
-Kan vi inte sätta oss där på den där klippan och kolla på soluppgången? frågade hon och pekade mot en klippa precis vid strandkanten.
-Jadå, om du vill det så, sa jag och vi började gå mot klippan.
Cesa's perspektiv:
Vi satte oss ner vid klippan och jag tog Niall's hand i min. Han kollade mig rakt i ögonen och jag i hans. Han böjde sig långsamt fram och närmade sig mina läppar. Ett kort ögonblick undrade jag om det här verkligen var rätt. Men när hans läppar mötte mina i en perfekt kyss var alla mina tvivel som bortblåsta. Han kysste mig länge och passionerat, men allt för snart slutade kyssen och jag kollade in i hans otroligt vackra blå ögon.
-Hoppsan, fnissade jag och log.
-Det där var...ehm, häftigt, sa Niall och skrattade.
- Haha, jo. Det var perfekt, du är perfekt, sa jag lyckligt.
-Du och jag Cesa, frånochmed nu så är det du och jag, svarade Niall samtidigt som han smekte min hand.
-Forever and always, viskade jag och böjde mig fram för att mötas i ännu en fantastisk kyss.
Naw, visst är dom söta tillsammans!? Blev bara Niall och Cesa i det här avsnittet, så jag ska nog försöka få in flera i nästa del. Var duktiga och kommentera vad ni tycker nu, så bli jag riktigt glad! Kram!
