Everything about you -Del 12
Previous:
-Du är perfekt Niall, viskade jag.
-Du är, Cesa, Jag äskar dig över allt annat, sa han och böjde sig fram.
-Som jag älskar dig, över allt annat, sa jag och kysste honom mjukt.
Niall's perspektiv:
När jag vaknade morgonen därpå märkte jag att jag var iaktagen. Jag öppnade långsamt öhonen och möttes av Cesa's underbara blåa ögon, nästan lika blåa som mina.
-Hey darling, sa jag och mitt leende tog över hela ansiktet.
-God morgon Nialler! Hur har din natt varit? frågade hon och log blygt.
-Perfekt.., helt perfekt, svarade jag och drog henne intill mig. Hon la sig till rätta i min famn med huvudet vilande mot bröstet.
-Själv då Cesa? frågade jag tyst och kysste henne mjukt på pannan.
-Underbar, det finns inget som kan beskriva hur glad jag var och är nu, sa hon och log stort.
Jag tänkte tillbaka till gårdagen och insåg att det hon sa stämde in på mig också. Det hade varit helt perfekt, bara jag och Cesa, precis som jag ville ha det. Inget förhastat och påskyndat utan bara äkta kärlek.
Zayn's perspektiv:
När jag vaknade den morgonen var det ganska så tyst i lägret och det låg en dyster känsla över alla.
-Go morron! Har alla sovit gott, ropade jag och försökte pigga upp stämningen.
-Ehum, stönade Louis till svar.
-Nja, det var riktigt kallt inatt, svarade Mimmi tyst.
-Mm, men vi vann ju iallafall Mimmi, ropade Harry i ännu ett försöka att pigga upp lite.
-Justde ja, Zayn sötnos, skulle du kunna fixa lite frukost? sa Mimmi och log stort mot Zayn.
-Ja Zayn och Louis fixa lite till mig också, tillade Harry sarkastiskt.
-Ha ha, jätte roligt Harry! Men det är klart att jag kan fixa till dig babe, sa Zayn och blinkade till Mimmi.
-Hey där kommer ju Cesa och Niall gående, ropade Liam och pekade.
Jag satte mig ner vid eldstaden och började fixa lite frukt till frukost och Louis bestämde sig för att hjälpa till med Harry's mat.
-Hey, hur var kvällen? frågade Louis och log mot Niall och Cesa.
-Riktigt bra, vi hade verkligen supermysigt! sa Cesa och de satte sig ner.
-Så vad gjorde ni hela låånga natten då, frågade jag och skrattade.
-Jag slår vad om att dom låg och sov heeela natten! ropade Louis och allla skrattade.
-Ehum, ja ungefär så..., svarade Niall tyst och tittade ner i sanden medans Cesa blev generad och kröp upp i famnen på Niall, som för att gömma sig.
-Hahha, någon som blev lite generad, Cesa? Inte ska du behöva bli det, det är ju helt normalt att sova ju.. skrattade Louis fram.
-Mhhm, det är väl det Lou.. Btw hur gick tävlingarna igår? frågade hon och tittade upp från Niall's famn.
-Ehum, ja jag lagar ju frokost åt Harry nu så det förklarar väl vissa saker, sa Lou generat.
-Haha, Lou och Zayn är mina och Mimmi's personliga slavar idag! ropade Harry glatt och slog sig ner brevid Cesa.
-Haha, Grattis hörrni! sa Cesa och log stort mot Mimmi och sedan mot Harry.
-Inte för att avbryta ert samtal här nu men, har någon funderat på varför ingen kommer och hämtar oss? sa Liam tyst.
Då slog tanken, som hemsökt mig hela natten mig igen. Varför kommer ingen och räddar oss från den här ön?
-Ja, det är konstigt jag börjar faktiskt bli lite orolig, sa Mimmi med gråten i halsen. Jag tog upp frukten som skulle föreställe en frukost och gick och satte mig brevid henne.
-Oroa dig inte sötnos, jag slår vad om att dom kommer när som helst, sa jag tröstande och la min arm om henne.
Men min mening tröstade verkligen inte så mycket. Liam sjönk trött ner i skräddarställning där han satt. Harry satt stelt brevid Cesa som fortfarande satt trött i Niall's famn. Louis fixade tyst med frukten och Mimmi och jag satt också tysta och kollade på varandra. Jag visste att något var fel, annars skulle dom ju ha hämtat oss, och jag kände paniken komma.
