Everything about you -Del 1
Cesa's perspektiv:
Väckarklockans otroligt jobbiga ljud började tjuta, så jag slängde mig efter den och den åkte såklart ner på golvet i tusen bitar.
-Faaan också!
-Herregud vad du skriker, hur går det där inne? frågade mamma sarkastiskt medans hon kikade in genom dörren.
-Jag behöver en ny väckarklocka, jag råkade tappa den..igen, svarade jag.
-Men Cassandra, det blir den fjärde den här månaden! Den här gången får du ta och köpa en ny själv! Och nu får du skynda dig, Mimmi kommer om mindre än en kvart och då ska du vara klar!
Då slog det mig, Mimmi och jag skulle åka till Karibien på semester i två veckor. Jag lyste upp i ett leende och hoppade in i duschen. Nu hade jag verkligen brottom!
Jag hade just knytit mina vita converse när Mimmi ringde på dörren.
-Heey Cesa, är du redo för Karibien? halvskrek hon.
-Om jag är, Kom nu så åker vi! svarde jag medans jag klev ut genom dörren.
Mamma körde oss till flygplatsen och släppte av oss utanför. Vi sa hejdå och jag insåg att jag verkligen skulle sakna henne. Jag har aldrig varit borta såhär länge utan min mamma. Men det var ju det här jag ville, se världen och resa med min allra bästa vän. Och jag var ju faktiskt sjutton så jag kunde ju klara mig själv.
Mimmi väckte mig ur mitt dagdrömmande och frågade om vi skulle köpa något att äta efter att vi checkat in. Jadå, svarade jag och kände hur hungrig jag var. Vi checkade in och gick igenom säkerhetskontrollen. Jag blev förvånad över hur mycket folk det var. Fast vi bodde ju ändå i London så det kanske inte var så konstigt.
Vi hittade ett ledigt bord vid starbucks brevid ett bord med fem snygga killar.
-Mimmi, kolla bakom dig! viskade jag med ett leende på läpparna.
-Hihi, wow. Vilka hetingar! viskade hon tillbaka med ett flin.
Vi fortsatte äta men blev avbrutna av att en av killarna spillde ut sin kaffe över vårt bord. Jag hoppade snabbt undan för att inte få något på mig, medans Mimmi inte riktigt hann undan, utan fick kaffe över hennes jacka.
-Omg, förlåt mig! Shit, jag är så ledsen.. började den ena killen säga medans han böjde sig ner för att tårka upp allt.
-Ingen fara, svarade mimmi och fnittrade till.
-Herregud vad klantig jag är, jag måste få betala en ny jacka till dig!
Mimmi bara skarttade och sa att det absolut inte gjorde något. Men han insisterade och räckte fram handen.
-Jag heter Zayn, by the way.
-Mimmi.
-Men Zayn vad har du nu ställt till med? Nu måste du nog köpa en ny jacka till henne! sa en av de andra killarna sarkastiskt och de andra skrattade.
-Ja, jag måste nog det. Har ni ätit klart så kan vi gå och fixa det nu? frågade Zayn.
-Hehe, nu? Jaja, om ni vill det så! svarade Mimmi med ett leende.
Så kom killarna fram och hälsade på oss. Jag försökte komma ihåg alla namnen, Harry med lite lockigt hår och vackra ögon, Liam med rakt hår och väldigt snygg kropp, Louis med sitt fina leende, Zayn med sitt perfekta hår och den blonde, med gudomligt blå ögon, Niall.
